Idag i sin slutreplik i SvD gör Håkan Sörman helt om i sin uppfattning om den federativa modell som utredningen föreslagit, och som han i hårda ordalag kritiserade som tekniskt komplex. Denna reträtt är förstås välkommen, och kan ses i skenet av de reaktioner som följt på SKL’s utspel, inte minst från de egna leden.

Som ersättning lyfter Sörman istället fram två nya missuppfattningar och en spekulation:

“Utredningen föreslår att fortsättningsvis ska privata aktörer få ta fram elektroniska bevis eller certifikat. Alltså det som i dag är våra unika elektroniska personnummer.”

Sörman har sammanblandat registerföringen med utfärdandet av e-legitimation, och fortfarande inte förstått att en e-legitimation inte behöver bära ett spår av dessa personuppgifter. En e-legitimation skall ses som en referens till folkbokföringen, ett register som sköts av Skatteverket. Denna uppgift att tilldela alla svenskar ett personnummer och hålla registret aktuellt ÄR fortfarande en uppgift för staten, och inga förändringar i detta föreslås av utredningen.

“Den säkerhetsnivå som Stig Jönsson föreslår håller inte för sjukvårdens krav.”

Det är för mig uppenbart att Sörman inte ens läst förslaget på denna punkt. I den föreslagna modellen finns 4 olika tillitsnivåer som motsvarar olika krav på säkerhet. Den nivå som definieras för svensk e-legitimation, och som är nivå 3 på skalan, är särskilt anpassad för att landstingens befintliga e-legitimationer (de s.k. SITHS-korten) skall passa in. För extremt säkerhetskritiska tillämpningar definieras även en än högre nivå, nivå 4, som uppfyller de mest stringenta säkerhetskraven och motsvarar den nivå som polisens- och försvarsanställdas tjänstelegitimation har idag. Denna nivå, som visserligen är synnerligen kostsam, skulle också kunna komma i fråga inom sjukvården i tillämpningar som är särskilt utsatta för risk.

“Det råder också oklarhet om det föreslagna valfrihetssystemet kan bedömas som en tjänstekoncession enligt EU-rätten.”

De advokater med expertis inom upphandlingsrätt och EU-rätt, och som ingått i utredningens arbetsgrupp har gjort bedömningen att detta är en framkomlig väg. Föreslår Sörman att man skall förkasta utredningens förslag på grundval av att SKL inte kan bedöma om det är fråga om en tjänstekoncession?